Vad är Cultural apropriation?

Cultural Apropriation/Kulturell apropriering (CA) är en term som beskriver maktförhållande i fråga om att nyttja och utnyttja andra kulturers kulturella uttryck. Det är ett mycket omdebatterat begrepp och många menar på att det skapar en tanke om att kulturer är statiska och enkla att dra gränser mellan. Samt att de av oss som talar om CA skulle vara emot ett kulturellt utbyte. Så är dock inte fallet.

Jag är personligen ett stor fan av kulturella utbyten och jag trivs med att bo i ett mångkulturellt land. CA handlar dock inte om ett ömsesidigt kulturellt utbyte utan om att de med makt tar kontroll över någon annans kultur.  Ofta ses inte ens kulturen som just en verklig kultur utan görs om till en modeaccessoar, något en kan ha ett tag och sedan kasta bort till förmån för accessoarer ur en annan kultur. Kortfattat handlar CA om att ta kulturella uttryck från andra och genom detta tillskansa sig socialt eller ekonomiskt kapital på bekostnad av den kultur yttringen tas ifrån. En viktig aspekt i CA är skillnaden i bemötande mellan personer ur den utnyttjade gruppen och personer ur gruppen som aproprierar kulturen.

Här är ett exempel på CA, i Aftonbladet beskrivs hur ”det afrikanska passar oss svenskar”, hur vi ska glömma tacos, manga och country för nu är det i Afrika vi hämtar inspiration. För det första: Bara detta att skriva om Afrika som om det vore en enda homogen kultur när det är en kontinent med flera länder, flera kulturer? Ett av exemplen på ”färglada accessoarer” är armband gjorda av massajer, en urbefolkning som inte på något sätt ges ett bemötande ens i närheten av vad vita personer med deras smycken får. För det andra: Att omtala kulturella uttryck som har en innebörd och ofta djup mening för den kultur det tillhör i termer av rent mode, något utbytbart som gäller för en stund men inte är mer speciellt än en kudde från IKEA är respektlöst. Det visar på en kolonialism som säger att vita västmänniskor har rätten att klampa in i vilken kultur de vill, plocka ut vad de känner för och sedan nyttja efter egna behag oavsett vad dessa uttryck betyder för ursprungskulturen.

Som sagt ligger mycket också i hur bemötandena varierar. En svart kvinna från Eritrea i färgglad kaftan kommer få möta mycket rasism och ifrågasättanden om varför hon inte ”anpassar sig” till Sverige. En svensk kvinna i samma klädsel kommer på sin höjd få någon lätt hånfull kommentar om att tillhöra kulturkärringar utan koll. Mest troligt kommer det dock bara ses som inspirerande och lagom exotiskt om det blandas upp lite med västerländska kläder. Lika så med inredning, personer från ett visst land kommer ses som märkliga eller ovilliga att integreras i samhället som de behåller en inredningsstil från sin kultur medan en vit person kan hyllas och tom få inredningsreportage om sitt hem för att de ”utmanar” och har en bohemisk/exotisk/inspirerande inredning.

En annan av hörnstenaran inom CA är hur olika kulturer måste gå igenom ett vitt filter för att accepteras. Det vill säga att i den ursprungliga formen ses kulturyttringen som undermålig, ofta ociviliserad eller för avlägsen för att kunna passa in i vita sammanhang. Därför tas uttrycket, görs om efter en vit standard och accepteras sedan. Således duger den vitfiltrerade yttringen som bara ytligt påminner om originalet, medan originalet fortfarande ses ner på. Skall då personer från ursprungskulturen kunna använda sin egna yttring måste de anpassa den efter den vittvättade versionen för att det skall accepteras. Ett exempel på detta är tex mat, där traditionella maträtter får ändras i sammansättning eller kryddning för att passa ”svenska smaklökar”. Jag har flera gånger mött personer som rakt ut sagt att viss mat inte är för dem för de är ”faktiskt svenskar och gillar svenska saker”, samtidigt som de utan problem äter försvenskade varianter av samma maträtt. Ett företag som just nu satsar hårt på att tjäna pengar med hjälp av CA är Findus som lanserat en hel rad med maträtter att köpa i frysdisken. Försvenskade maträtter från olika kulturer sålda av ett av Sveriges största företag där de får alla pengar, kulturerna maten tas ifrån får inget. Indiska är också ett företag som gör stora pengar varje år på att utnyttja indiska kulturella uttryck anpassat till västvärlden.

Andra vanligt förekommande uttryck för CA är att ta religiösa symboler, göra om dessa till vanliga smycken eller inredningsaccessoarer och helt ta bort den religiösa innebörden. En av det absolut mest aproprierade symbolerna är nog det kristna korset som återfinns i smycken, kläder, inredning, ja you name it och ofta helt utan religiös innebörd. Ett annat exempel är de fjäderskruder som traditionellt använts av urbefolkningen i USA med en religiös innebörd och som blivit hårt aproprierat bla som utklädnad för barn som vill leka ”cowboy och indianer”. I USA finns en kampanj runt just CA med namnet ”My culture is not your costume” (”Min kultur är inte din maskeradkostym”) vilket sätter fingret ganska bra på vad det hela handlar om.

Eftersom kulturer blandas och CA har varit standard för rika vita under århundranden finns det många uttryck som idag ses som en helt naturlig del av den vita kulturen men som från början var CA. I andra fall har samma typ av kulturella yttring funnits parallellt i flera kulturer och det går inte att säga att den ena snott av den andra.

Sist men inte minst, och detta är vad som brukar göra hela konceptet med CA svårt för många: Vad som är CA eller inte har ingen tydlig gräns. Olika personer från samma kultur ser olika på det också vilket gör det ännu knivigare. En tumregel är helt enkelt att vara försiktig med att använda kulturella attribut en ser att personer från kulturen inte själva kan använda utan att möta fördomar och rasism. Kan inte de använda sina egna kulturella attribut bör nog inte du göra det heller. Kulturellt utbyte kan inte vara enkelriktat utan måste kunna ske på lika villkor annars är det en kulturell stöld. Bara för att vi kan ta kulturella uttryck och komma undan med det betyder det inte att vi bör eller att det är rätt. Låt kulturerna blandas med ömsesidig respekt så kan vi bevara det unika i kulturerna utan att köra dem genom ett vitt filter först.

Annonser

25 thoughts on “Vad är Cultural apropriation?”

  1. Hej Alla engagerade i diskussionen!

    Kulturell (re)appropriation gör sig ständigt påmind, denna gång i striden om utställningstiteln på Makode Lindes utställning på Kulturhuset i Stockholm.
    http://www.dn.se/kultur-noje/makode-linde-och-kulturhuset-i-namnstrid/

    Enligt min bedömning, så har både institutionens konstchef Marianne Lindberg De Geer, konstnären Makode Linde och Kulturhuset Stadsteaterns chef Benny Fredriksson, agerat helt korrekt.

    Afrosvenskarnas riksförbund har också re/agerat. Det verkar fungera som en censurorgan som på förhand får granska allt som har med
    Makode Linde att göra.
    Det känns som att Afrosvenskarnas riksförbund har approprierat Makode Linde.

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6315950

    Några frågor:
    Vad kommer Kulturministern att göra?
    Folkomröstning?
    FN?
    Läs gärna FN-rapporten om Konstnärlig frihet som mänsklig rättighet
    http://www.konstnarsnamnden.se/default.aspx?id=18582

    Med vänliga hälsningar
    Dorinel

  2. Vad händer när kritik mot kulturell appropriering blir ett verktyg som sverigedemokraterna snappar upp för att skydda den svenska ”kulturen”? För hur sjukt är det inte att invandrare, genom kapitalismen snara, ska påtvinga hen på något som helst sätt den svenska kulturen, nej, det får inte hända, invandrare har rätt att vara invandrare så länge hen vill.

    Ps. Missförstå mig inte, det finns ingen svensk kultur, så det går inte att appropriera något från Sverige ;-), men en blir lite orolig ändå. En får ju inte spela sverigedemokraterna i händerna.

    Kampen fortsätter, pepp pepp!!!

    Bra blogg ocskå, fortsätt så, varma kramar från syster Emilie!

  3. Är inte din poäng att konsumtionssamhället där man ska göra profit på vad fan som helst från ohälsosamma bantningsdrycker till kulturella attribut eller billigt sydda tröjor made in Bangladesh till exempel är ett omoraliskt och sjukt system. Samt att världsordningen i vilken vi (främst vita heterosexuella cis-män) i väst är överordnade och njuter av privilegier för att vi suger ut andra länder som därmed hålls kvar i fattigdom? Eller tex bombar deras länder för att hålla nere oljepriserna etc etc? Tycker det är farligt opolitiskt och också faktiskt skitkonstigt att kritisera vita människor som har afrikanska kläder när de inte är afrikaner. Det blir liksom att rikta aggressionen åt fel håll. Jag är väl medveten om att jag som vit medelklasskvinna med högt kulturellt kapital är oerhört priviligerad i förhållande till de allra flesta i världen. Jag är också medveten om att jag inte är på toppen utan är en del i ett system där några få människor tjänar enormt mycket mer pengar än mig samtidigt som så många andra har i princip inget. Det är väl det systemet vi bör kritisera ifrågasätta och förändra? Jag älskar indiska tyger, afrikanska örhängen och libanesisk mat för att de är vackra, har fina färger och smakar gott. Jag har aldrig identifierat mig med den svenska nationaliteten utan ser mig först och främst som en människa som inte tror på nationer och menar att jag kan ha mycket mer gemensamt med mina vänner från andra sidan jorden än med en granne i Göteborg. Kultur är inte ett statiskt begrepp – det förändras och influeras av varandra hela tiden precis som språk etc. Det är väl inget problem om jag har indiska tyger i alla hörn av min lägenhet. Problemet är väl att det finns en strukturell rasism och framförallt en ekonomisk maktordning som styrs efter marknaden och inte efter människors eller naturens behov. Det är ju det som är det sjuka! Att vi inte ifrågasätter hela systemet som ju uppenbarligen är helt ofungerande. Om man nu verkligen menar att alla människor är lika mycket värda, vilket hela västvärldens politik tycks va överrens om, kan vi ju inte samtidigt ha ett samhällssystem där vi uppenbarligen inte alls ges samma värde. Problemet är inte att jag ha afrikanska örhängen. Problemet är att inte alla kan ha afrikanska örhängen, eller god mat, eller överhuvudtaget ett drägligt liv. Jag lever i en priviligerad position ja. Men i en position. Självklart vill jag ha ett gott liv men jag vill inte ha ett samhälle där jag är rikare än någon annan eller mer priviligerad än någon annan bara för att jag råkar vara född i Sverige. Jag hatar det systemet och den världen. Och det handlar inte om att jag som enskild individ ska låtsas inte ha det privilegiet genom att till exempel ge bort alla mina saker och leva självförsörjande i en grotta. Det handlar om att vilja förändra den här världen. Vi som individer är värda ett bättre öde, men framförallt är hela den här världen värd ett bättre öde. Våga ställa de stora frågorna menar jag. Inte ens vi som är priviligerade mår ju bra i det här systemet. Vi som är rikast lider av fetma, utbrändhet, depressioner och självmordsbenägenhet. Vad säger det om det här sättet att organisera våra liv?

  4. Får man kommentera här om man inte håller med?

    Du skriver att kulturell appropriering handlar om att de med makt tar kontroll över någon annans kultur.

    Begreppet förutsätter alltså att ”någon annan” ges rätten att äga en kultur. Kulturen är ju ”någons”.

    Varför är det ens moraliskt acceptabelt att någon skall ges rätt att äga sådant som en kultur? Du skriver att du är vänsterpartist, något som jag själv har varit. Att dela ut äganderätt till en hel kultur låter som en våt dröm från en nyliberal chefsideolog.

    För det andra, vem är denna någon som äger?
    Är det en ”ras”, stam, etnicitet eller folkgrupp? Är det verkligen en bra idé att skapa äganderätter som bara en viss ”ras” eller etnicitet får ha, men som andra ”raser” eller etniciteter inte får ha?

    En förutsättning för hela begreppet kulturell appropriering är att alla människor delas in i någon typ av liknande grupper. Dessa grupper rangordnas sedan efter ”makt”. De som rankas högst är de med lägst makt. Ingen annan får appropriera deras kultur. De som rankas lägst är de med mest makt. Dessa människor har ingen rätt att ta till sig av någon annan kultur alls, om de andra inte vill. Det är ett ojämlikt och helt odemokratiskt system.

    Det finns massvis med fler tunga argument mot begreppet men jag tror jag stannar här.

    1. Mja, snarare är CA varje kapitalist våta dröm. För det är vad CA handlar om: kapitalism. Det handlar om att ta kulturyttringar och göra en kapitalistisk modegrej av dem. Samtidigt som de som utövade kulturen från början ses ner på/förnekas använda sin egna kultur. Ex: Vissa muslimska symboler har börjat användas som assecoarer, finns tex att köpa som halsband och örhängen i butikskedjor som glitter. När vita västerlänningar använder dessa ses det som lite mystiskt, spännande, exotiskt. De får cred och butikerna tjänar pengar. När muslimer använder symbolerna utsätts de istället för misstänkliggöranden, ses som bakåtsträvande och fundamentalistiska, ifrågasätts i sin rätt att bo i Sverige eftersom de inte ”anpassar” sig. Det är detta som är CA, att kapitalister och befolkningsgrupper med ”makt” stigmatiserar andras kulturer men tar vad som passar dem från dessa kulturer ändå. När vita väst inte vill använda muslimska symbolerna mer kastats de bort, trenden dör ut, kvar står muslimerna och är nu både religiösa tokar och ”omoderna”.

      En annan aspekt av CA är att det får resultatet att kulturer med mindre ”makt” utarmas på sitt kulturarv. Ex när kinesisk kultur var en stor hype poppade det upp små butiker med svindyra kinesiska antikviteter. Möbler m.m. som de kom över genom att köpa billigt från fattiga kinesiska bönder i behov av pengar och sen sälja dyrt här. Möbler som gått i arv i generationee blev modeprylar här och slängdes sen bort när modet ändrades.

      Detta är bara två exempel, finns många fler konsekvenser av CA, men i grund och botten handlar det om hur maktgrupper urarmar andra gruppers kulturer för ekonomisk vinning. Ergo: Kapitalism i en av de vidrigare formerna.

      1. ”Det handlar om att ta kulturyttringar och göra en kapitalistisk modegrej av dem.”
        Att man gör profit på kulturell appropriation är inget ”moraliskt fel”, det är bara att tjäna sitt leverne. Visst skulle det vara trevligt att folk lärde sig om olika kulturer och vad klädebranschen fått inspiration ifrån, men att säga att man gör något fel i att köpa exotiska kulturuttryck och att göra profit på dom är inte bara idiotiskt, det är att vara emot all mänsklig verksamhet i världshistorien någonsin. Detta har sin grund i det du TOTALT UNDVEK i posten du svarade på: att det finns raser och folk som äger kulturer, att man kan ”sno” kulturer, det du säger är att man gör profit ”på andras kulturer”, vilket alltså har som grundpelare att raser och folk äger kulturer. Det är precis lika rasistiskt och konstigt att säga att en indianer ”äger” deras kultur som att vita skandinaver ”äger” asatro och att en svart man i afrika ”approprierar” ”våran” kultur om han säljer det i Kongo för vinst eftersom att det är exotiskt och intressant. Detta är bara hysteriskt svammel från folk som har alltför mycket tid på sig att känna sig kränkta av precis allting och får ego-rus och av att utveckla dessa teorier och säga åt andra hur de ska klä sig, det du håller på med nu.

        Kulturer har inga ägare, gravad lax ”ägs” inte av Skandinaver, de har inte patent på det och vem som helst får inspireras av vad vi gör här och göra profit på det, de ska inte behöva någon sorts ”tummen upp” från oss. Kulturer har inga ägare, de har bara utövare. Spelar ingen roll om kulturen har utövats av förtryckta folk, vad händer om man har en ”vit” förälder från Europa och en ”svart” förälder från Afrika? Kan man klä sig i afrikanska kläder då? Här ser vi rasifiering kulturell appropriation leder till av mode, helt enkelt perverst och unket. Faktiskt så kan sådan kulturell appropriation göra att andra kulturer och raser accepteras mer när det sker en sådan kulturell utväxling, titta bara på kolonierna i USA. Där fanns det en sådan otrolig kulturell och raslig apartheid att de vita inte kunde relatera till indianerna, de var för olika, och därför gick det som de gick.

    2. Tillägg: CA skall inte apliceras på individer. Det är som sagt strukturellt och en del av kapitalismen. Att folk köper vad som finns på ex HM är inte problemet, problemet är vad HM vill pracka på folk.

  5. Syftet att ”bevara det unika i kulturerna” är förstås en kulturkonservativ dogm.

    Det är lönlöst att försöka motarbeta kulturell appropriering eftersom det är ett av fundamenten i all kulturell utveckling, åtminstone i ett pluralistiskt samhälle.

  6. Jag använde bindi ett tag men fick elaka och personliga påhopp av en indisk tjej pga CA. Jag har länge varit intresserad av hinduism och jag använde inte bindin enbart för att det är snyggt men främst för att jag höll på med chakra meditering och bindin skulle påminna mig om att alltid ha en ”bredare syn”. Hon tyckte inte att det spelade någon roll alls hur mycket jag än mediterade eller hur mycket jag än var intresserad av deras kultur för jag var ju inte hindu. Jag förstod hennes frustration över att jag är vit och privilegierad och jag har säkert inte samma koppling till bindis som hon har i och med att jag inte ens är hindu, men jag anser att så länge man tänker på det och inte förlöjligar deras kultur eller värderingar genom att enbart använda det som mode och inte ens ha någon aning om vad det betyder så tycker jag att tex bindi är okej. Samtidigt måste man veta att speciellt när det handlar om saker som ”syns” på utsidan, kommer andra runt omkring mig inte tolka min bindi som att jag vore hindu, vilket man säkert skulle göra på en indier, och därmed bidrar man till cultural appropriation (oavsett vad det betyder för mig personligen) eftersom jag är vit och min bindi kommer endast ses som ett smycke för andra.

    1. Men, eftersom en person från den aktuella kulturen blev kränkt av din bindi så spelar det ingen roll vad du anser. Det spelar ingen roll att du tycker att det du gör är okej. För en person, som garanterat har en betydligt djupare förståelse än dig för symbolen du använder, var det inte okej och då ÄR det inte okej, oavsett vad du tycker. Det är ju just det här hela inlägget handlar om, att vi som vita aldrig får stampa in i någon annans kultur och diktera vad som är okej eller inte och i synnerhet aldrig när någon från kulturen i fråga säger ifrån. Om du behöver försvara ditt användande så har du redan gjort ett övertramp.

  7. Det är sant. Det är nog bra att alltid tänka så tror jag, hela grejen med att konsumera för konsumtionens skull känns helt fel…

  8. Tack, vilket intressant inlägg. Ska börja följa din blogg! Jag har funderat mycket på vad CA egentligen är efter att ha sett en bekant vit person använda bindi. Ditt inlägg fick mig att fundera över hur jag själv använder andra kulturers attribut… Hmm, ska fundera vidare på det. Det svåra tycker jag är, efter att ha läst ditt inlägg, hur jag ska veta om andra kan använda sina egna attribut, speciellt i fråga om inredning (och då menar jag inte uppenbara grejer som aftonbladet-reportaget) utan typ, “är det ok att jag har den här sjalen på väggen, hade det funkat för någon annan?” Jag vet helt enkelt inte… Som sagt, ska fundera och kanske googla lite.

    1. En annna bra sak att ha i tankarna kan vara ”vad betyder denna för mig?” För även om något kanske tillhör en annan kultur och där det är problematiskt att använda yttringen är det ändå betydligt vettigare om det finns en tanke, en känslomässig koppling till attributet utöver ”det är snyggt”.

    2. Att HM försöker pracka på oss är ett annat separat problem som måste hållas isär, om du får bort CA kommer HM fortfarande att pracka på folk saker, du borde hellre inrikta dig på att skapa alternativ till kapitalismen än att få bort CA. Ordet cultural appropration betyder stöld, att en kultur måste ge ett godkännande om att den ska användas. Hur ska detta göras? Ska alla inblandande i denna kultur rösta om de får använda deras kultur? Att folk måste avspegla kulturer till 100% är nästintill omöjligt krav. Jag tror att detta skulle få kulturer att avstanna nästan helt och är bara praktiskt realistiskt för fisförnäma akademier eller ”intellektuella” i den rika världen som inte tänker konstrutkivt övht, att vi ska konstant fråga om lov när vi använder andra kulturer efter ett >av vänstern rasifierad makthierarki< (Det är okej att göra skillnad och generalisera mellan vi och dom när "vi" gör det) är störtlöjligt. Inget har "tagits" ifrån dessa kulturer, de kan fortfarande använda sin egen kultur. Det enda jag skulle godkänna som kulturell stöld är när man säger att andras kulturer är ens egen, när man tar historia från andra kulturer och gör den till sin egen.

      "Men det är ju fattiga minoriteter som drabbas!", "It's only prejudice when it happens towards people of Power." Ja, jag köper inte mina kamraters rena struntprat. Låt oss ta exemplet med Judarna, nazister använde rika mäktiga judar på ett smaklöst sätt i sin propaganda. Där har vi nyckelorden: Rika intellektuella judar som hade väldigt mycket inflytande i det kommersiella och därför även i det politiska livet. Med detta IDIOTISKA sätt att tänka var därför inte nazismen i Tyskland "riktig rasism" utan bara fördommar.

      CA ger bara ett resultat= det rasifierar kulturer, nationalister skrattar i smyg över vad vänstern har blivit. Det är en ren skam vad SJW har gjort vänstern.

      1. Min poäng är just att CA är ett kapitalistiska problem och handlar just om ”stöld” i den mening att personer som vuxit upp i/med kulturen straffas av att använda sina kulturella attribut samtidigt som det i väst är en tillfällig modefluga. Grunden för CA är fortfarande kapitalismen, hur företag vill skapa hyper för att öka konsumtion. Kulturella utbyten är något helt annat som alltid funnits och alltid kommer finnas och inte en enda sk ”sjw” är emot det.

        Håll isär _utbyte_ som går åt två håll, och CA som bara går åt ett håll så blir det genast enklare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s