Etikettarkiv: Stockholm

Terrorismen slog till igen, och nu då?

JAG TAR AVSTÅND FRÅN TERRORISM! 
Så, då var den självklarheten sagd. Kan vi move on lite? Folk tycker vi ska prata om vad vi kan göra åt terrorism. Så låt oss prata. Men först vill jag bara här säga att nej jag kommer inte i detta inlägg länka några källor. För detta kommer från böcker jag inte orkar (ja jag är lat) kolla om det finns som e-book. Kör Google scholar eller kolla in adlibris efter böcker om kriminalvård baserad på forskning och förlita er inte på att all info finns sammanfattat en läkning bort. Det finns massor av texter och böcker om det jag kommer skriva nu, sortera det som fake eller leta själv upp info, valet är fritt.
Så. I spåren av gårdagens attentat. Vad kan egentligen göras? Jag kikade in lite på Lamottes Facebook för att se kommentarerna. Jag har också i den mån jag hunnit kollat på vad folk skriver till mig. Av de som inte bara håller med ser jag en röd tråd som kan sammanfattas med att många verkar tro att vägen bort från terrorism är:
* Sluta dalta med invandrare.

* Ha tuffare fängelser våra är ju som semester.

* Stäng gränserna, om inte helt så förbjud iaf män från att komma hit. 

* Fler poliser som ska vara brutala och ta till med hårdhandskarna mot ”packet”.

* Hårdare straff och fler utvisningar. 

* Sluta dalta med invandrare. 


Men vad säger egentligen forskning och undersökningar om denna väg? Jo den är entydig: hårda straff avskräcker inte. Tuffa fängelser leder till mer återfall och att folk går från mindre allvarliga brott till riktigt grova. Tuffare mer oempariska poliser leder till tuffare mer oempariska kriminella. De grova brotten ökar. Fler brottsoffer skapas. Utanförskap cementeras och dragningar till extrema rörelser lockar mer. Är det verkligen den vägen vi vill gå? För mig är svaret Hell No! 
I auktoritär högerns öron låter det såklart som överdrivet naivt blaj av typen ”Vi ska kramas till alla är snälla”. Vilket vi såklart inte ska men visste ni tex att husarrest och fotboja är mer avskräckande än fängelse? Att många kriminella upplever fängelse oavsett hur tufft det är att föredra framför husarrest eller fotboja? Det finns faktiskt öht ingen forskning som visar att fängelser har någon som helst effekt på mängden brott som sker. Den enda gången det egentligen är relevant med förvar i fängelse är med personer som helt uppenbart utgör en STOR fara för samhället pga avsaknad av empati. Sådana som redan idag sitter inne på obestämd tid i Sverige.  
När muslimer från en rad länder (både sunni och shiamuslimer) tillfrågades om sitt stöd till grupper som Daesh var ålder, kön, utbildning och fattigdom fyra tydligt starka komponenter i om stöd gavs. Unga män med låg utbildning och som levde i fattigdom hade hög grav av förståelse och sympati med Daesh. När de gavs utbildning om demokrati, vad Daesh faktiskt gjorde och stod för utöver sina egna tillrättalagda propaganda texter sjönk sympatierna kraftigt. Från en majoritet till en minoritet. 
Kriget mot terrorism kan inte ske med vapen. Vapen kanske stoppar ett attentat här och var pga dödar den som tänkte utföra det, men så länge samhället står kvar på samma punkt kommer det finnas nya unga arga män redo att ta dennes plats. Vi kan hugga huvuden av hydran i en evighet men först när vi dödar dens hjärta kommer huvudena sluta växa tillbaka. 


På sikt vinner vi kampen genom utbildning, stöd för att få demokratin att växa sig starkare runt om i världen. Genom att stå fast vid att detta är viktigt och inte tumma på det genom att ex låta Turkiets styre bli allt mer totalitär utan att säga ifrån. Feminismen är också en viktig komponent. Vi måste samarbeta över länders gränser för att lyfta kvinnors position i världen. Ge rätt till utbildning för _alla_ inte bara pojkar/rika. När folk ges möjlighet att lära sig läsa får de också en möjlighet att ta del av information bort från det deras ledare sprider. De kan skapa en mer nyanserad bild och hand i hand med detta följer demokratin. 
Människor med utbildning, en trygg bas i livet med mat, husrum och frihet från krig, en tro på framtiden och en känsla av att spela roll lockas inte av extremism. Människor som känner att samhället skiter i dem, som känner att livet rinner dem förbi och att allt går åt helvete däremot, de lockas av extremism. De lockas av samhörigheten, av att få utlopp för sin rädsla, frustration, ilska. Av att få höras och betyda något i någonting större än dem själva. Å därför blir de farliga. För att de känner att de har allt att vinna på våldet, men inget att förlora.


Skapar vi ett ännu hårdare samhälle där polisen är mer brutal, där fängelserna är hårdare och straffen längre skapar vi också ett samhälle där allt fler kommer hamna i en situation där de känner att de inte längre har något att förlora. Går vi den vägen skapar vi fler farliga män. Är det verkligen vad vi vill?

Annonser

Synen på sexualbrott, en fråga om Vi och Dem?

Detta blir mina avslutande funderingar kring de tankar som väckts i samband med debatten om händelserna i Köln. Jag har följt flera diskussioner, läst en uppsjö artiklar och fått mängder med kommentarer kring detta och i allt detta har jag slagits av hur benhårt en majoritet av debattörerna vill hålla fast vid en uppdelning av ”Vi” mot ””Dom”. Inte bara när det gäller förövare, utan också när det kommer till att beskriva offren. Jag har också lagt märke till en tydlig uppdelning i fråga om vita och rasifierades kvinnors upplevelser av vita svenska mäns sexuella övergepp och generella kvinnosyn.

Ett stort antal svenska kvinnor har tagit svenska män i försvar, kvinnor (oavsett etnicitet) som vittnar om hur svenska män i grupp begår övergrepp anklagas, mer eller mindre rakt ut, för att ljuga eller överdriva. Jag ser gång på gång vita kvinnor påstå att det är milsvid skillnad i hur svenska män beter sig jämfört tex Afghanska män. Samtidigt ser jag ser framförallt rasifierade kvinnor vittna igen och igen om svenska vita män som frågar vad de kostar, trycker upp fingrar där deras fingrar inte ska vara, klämmer hårt om kvinnors bröst, runkar på bussen osv. Berättelser som sen, av vita kvinnor, förnekas, förminskas och viftas bort för vita män är så mycket bättre än alla andra.

I en artikel går skribenten (säger ej vem pga vill inte ge onödiga sidvisningar) så långt som till att låta insuinera att alla kvinnor som hävdar att svenska män inte alls har så himla schyst kvinnosyn aldrig kan ha blivit våldtagna och därför bör vara tysta. I ivern att försvara vita kvinnor från mörka män flödar kvinnohatet mot rasifierade kvinnor…. Apropå det där med vita kvinnor och mörka män kan vi gå vidare till synen på vem som är offer och vem som är förövare.

image

I alla artiklar och i en stor portion bildgoogling har jag konstaterat följande:

Offer för våldtäkt: Vita kvinnor från västvärden. Anses stå för ”västerländska värderingar” såsom rätten till den egna kroppen, rätten att klä sig som en vill, ha sex med vem en vill, vara full och jämställdhet i största allmänhet. Hon utmålas som den som våldtas och utsätts inte på grund av mäns syn på kvinnor generellt utan på grund av att hon är just en vit västerländsk kvinna. Tropen att vita kvinnor ska ”straffas” av mörka män med hemska värderingar går igen i debatten gång på gång.

I diskussionerna om Köln tas det upp i ett flertal artiklar. Trots att polisen ännu inte har någon bild över varför övergreppen skedde hävdas det att det handlade om rasism mot vita. Att Afghanska och Iranska män utstuderat velat ge sig på ”västerländska kvinnor” för att trycka dem/oss tillbaka i fråga om frihet och jämställdhet. Händelsen i Köln utmålas som en ny form av terrorism mot vita och liknelser har gjorts till terrordåden i Paris. Att det bland kvinnorna som anmält skulle finnas rasiferade  offer finns öht inte på kartan, trots att polisen inte sagt ett ord om etnicitet hos de drabbade.

På BBC finns en serie klipp där kvinnor som drabbades vittnar om händelsen i Köln, bland dem finns rasiferade kvinnor som i den svenska debatten helt raderats ut. Händelserna i Köln var en attack mot kvinnor, inte bara vita kvinnor. Misstänkliggörandet och osynliggörandet av rasiferade kvinnor som offer för sexuella övergrepp är ett enormt problem. Här kan vi verkligen snacka om att svika offren i Köln när händelsen falskt utmålas som en attack bara mot vita kvinnor.

Synen på gärningsmännen: När det kommer till förövarna är bilden istället det omvända. Vita män exkluderas konstant som möjliga gärningsmän istället handlar det bara om att peka ut andra som de ”riktiga” förövarna. Är kan nämnas rapporteringen om ”We are Stockholm” där det påstås att enbart killar från Afghanistan och Iran var inblandade i den första versionen. En av de fältarbetate som var på plats och tog del av polisens signalement säger däremot att det inte var sant. Att pojkar med olika signalement som kan betyda en massa olika etniciteter var eftersökta.

image

Kvar blir en bild som ger vid handen att rasifierade kvinnor bara kan våldtas eller trakasseras av rasiferade män OM de öht kan vara offer alls. Samtidigt som vita män fortsätter ursäktas och få komma undan. Vill vi göra skillnad på ursprung i arbetet mot sexuella övergrepp finns klart bättre vägar att gå än att peka ut vissa som de ständiga förövarna och andra som de ständigt missförstådda. Det finns vägar att gå som inte skambelägger offer för att de våldtogs av ”fel” förövare. Viktigast av allt kanske är att vi borde sluta låssas som att allt var så bra i nått diffust ”förr”, för jag vet inte med er men jag har iaf aldrig levt i en tid där badhus inte utgjort ett orosmoment, där jag inte behövt väga in risken för sexuella trakasserier för en kväll på krogen eller där jag utan pekpinnar kunnat röra mig fritt i en stad på kvällstid.

På bilden är f.ö en ”våldtäktskondom”. Ett konstprojekt som skulle lyfta diskussionen om våldtäkt. Kondomen skulle användas av kvinnor som en form av självförsvar. När kondomen ”släpptes” uppstod ramaskri, det var ju synd om männen…..

De vitt skilda erfarenheterna och upplevelserna kring svenska mäns attityder mot kvinnor får mig också att dra slutsatsen att vem som väljs ut som offer också till viss del bottnar i ett vi och dem tänk. Kanske grunden är en form av rasism där rasifierade kvinnor i Sverige inte ses som lika mycket värda och därför är det okej att behandla oss på ett sätt som svenska kvinnor inte behandlas på i samma utsträckning? Det är iaf den enda förklaring jag kan komma på till den kompakta igenkänningen jos rasiferade kvinnor om svenska mäns beteenden som samtidigt förnekas så starkt av vita kvinnor. Slutsatsen blir iaf att rasism definitivt spelar in i synen på sexualbrott, i vem som kan utföra dem, i hur allvarliga de är och i vilka de riktiga offren är.